lovingdream.blogg.se

Jag hade legat bredvid Ashton i min säng i snart två timmar, men hur jag än försökte resa mig upp så kunde jag inte, det gick inte. Jag kunde inte få min hjärna att meddela min kropp att jag skulle resa mig upp, det gick inte.

Det enda jag ville ha var Ashton bredvid mig, bara en minut, men jag var tvungen att resa mig upp.

Jag drog in ett andetag fullt med Ashtons mint schampo och speciella parfym, innan jag sen släppte taget om honom och reste mig upp från sängen.

Jag hade på mig ett par jeans och en tröja.

Mitt hår var trasligt för att jag inte hade borstat det och mitt smink var utkletat för att jag sovit med det under natten.

Jag visste att jag och Ashton hade legat i min säng i nästan två timmar, men ändå kändes det bara som ett par minuter.

Han reste sig upp och ställde sig mot mig.

Jag lutade mitt huvud mot hans bröstkorg. Jag lyssnade på hans hjärtslag, hur det pumpades blod till hans kropp varje sekund.

Jag drog mig från honom, tog hans hand och vi gick ner för trappan.

Jag visste att vi egentligen borde åkt för tio minuter sen, men min kropp hade verkligen slutat röra sig.

Jag visste inte varför min hjärna var så stel som den var, varför den inte funkade som den skulle.

Det var nästan som att jag aldrig mer skulle få se Ashton, som att han var påväg att dö. Men jag visste innerst inne att det inte var så, jag visste att vi skulle ses igen på jullovet, men min hjärna hade väldigt svårt att koppla det.

När jag kom ner för trappan reste sig Dave och Fiona från stolarna de satt på i köket och log mot oss.

"Är du redo?" frågade Dave och jag nickade.

 

 

Jag slängde mig på sängen. Min egna säng. Sängen jag inte behövde dela med någon annan.

Inte för jag hade något emot att dela säng med Fiona, men jag hade delat säng med henne hela sommaren och det var skönt att ha en ensam för en gångs skull.

Det hade varit jobbigt när jag kom hem för alla var så på. Mamma, pappa, till och med Matt hade varit glad över att jag kommit hem.

Det var sjukt mycket som hade hänt under sommaren, och nästan allting fick jag reda på i bilen på väg från flygplatsen.

Tydligen hade Matt och Jennifer gjort slut. Jag låtsades vara ledsen men på riktigt blev jag överlycklig. 

Andrew hade hittat en lägenhet och höll på att flytta ut. Linda och pappa skulle flytta ihop, vilket inte alls förvånade mig för de hade varit tillsammans i över ett år. Och Kyle hade flyttat till sin mamma och sin syster.

Allting kom som en chock för mig, eftersom det skulle bli ganska så många förändringar i mitt liv. Två personer mindre i huset och en mer hos pappa.

Mina tankar drogs mot det burrande ljudet från min mobil som låg i min handväska som stod på min skrivbordsstol.

Jag reste mig sakta upp och tog upp den för att svara.

"Hallå"

"Kom ut, jag är utanför" var det enda jag hörde innan personen la på och jag skrattade förvånat.

Det var, Joel, såklart. Jag skyndade mig ner för trappan och öppnade ytterdörren.

Som han sagt stod han på infarten till mitt hus och jag sprang ut och kramade om honom.

 

"Det var faktiskt väldigt konstigt, för jag tänkte inte alls på Ashton på flyget hem"

Jag kollade på Joel som höjde på sina ögonbryn.

"Inte?"

"Nej, jag tänkte på helt andra saker och jag vet inte om jag borde vara orolig"

"Vad tänkte du på då?" frågade Joel och jag öppnade munnen för att svara, men jag stängde den igen.

Skulle jag säga som det var? att det enda jag kunde tänka på var att min kusin var bästa vän med en kille i ett av världens mest kända band? att det enda jag kunde tänka på var att de hade varit på fest hos mina kusiner och att jag hade varit med one direction som att de var vilka som helst?

Det lät fånigt, men helt ärligt kunde jag inte fatta att det hade hänt, helt ärligt.

One direction, inte vem som helst utan one direction. Det var nästan helt sjukt.

"Abi?"

Mina tankar drogs tillbaka till verkligheten och jag kollade mot Joel som kollade frågande på mig.

"Det var inget speciellt" sa jag och Joel drog ihop ögonbrynen.

"Okej?"

 

07.00
Jag vaknade till alarmet som tjöt från min mobil.

Jag suckade och vände mig om i sängen. Jag ville inte alls gå upp.

Helt ärligt var jag en sån människa som inte alls hade något emot skolan, även fast jag inte var den som hade toppbetyg i allting, men jag hade väl lite status om man säger så, och jag hade inga problem med betyg eller något. Men just den dagen. Just den måndagen som jag skulle börja skolan igen efter ett långt sommarlov så ville jag inte alls gå upp.

Jag visste att jag inte behövde gå upp riktigt än, jag började inte innan elva.

Men mitt alarm gick tidigt bara för att jag hade tänkt gå upp och gå ut och springa, men helt ärligt orkade jag inte det.

 

Jag somnade nog om, för när jag vaknade igen var klockan åtta.

Jag drog mig upp ur sängen och gick in i mitt badrum. 

När det varma vattnet träffade mig rös jag till och drog in ett andetag. Jag fyllde mina händer med vatten och drog det över mitt ansikte för att jag skulle vakna till lite. 

När jag hade dushcat klart drog jag en handduk över min kropp och virade en i håret. 

Jag sminkade mig, blåste mitt hår och gick sen in till mitt rum och fram till garderoben för att dra på mig ett par jeans och en tröja.

Jag drog på mig ett par sockar och drog på mig ett par converse för att sen ta min väska och min mobil och gå ner för trappan.

Klockan var nio när jag kom ner. Nathan satt som vanligt i köket och drack kaffe och läste tidningen.

"Godmorgon" sa jag och log mot honom.

"Godmorgon"

Han log tillbaka för att sen kolla ner i tidningen igen.

Jag tog ut en drickyoghurt ur kylskåpet och gick sen in i vardagsrummet där Adam satt och kollade på tv.

Precis som jag skulle säga godmorgon till honom ringde min mobil.

Jag drog ur den ur fickan och kollade på skärmen.

Joel.

"Hallå" svarade jag och reste på mig igen.

Jag gick ut på bakgården och satte mig i en av stolarna. 

Det var ganska kallt ute faktiskt, inte alls lika varmt som i LA, och sen var det ganska sent på sommaren så morgorna och kvällarna brukade vara väldigt kalla. 

"Hej, när börjar du idag?"
"Elva, hurså?"

 "Jag börjar tio över elva" 

"Okej, vill du åka med mig?"

Jag drog min långärmade tröja längre ner på mina händer och drog in ett andetag av den kalla luften.

"Visst, bara kom"

"Kommer nu då, puss hej"
"Puss" 

 

"Jag tycker det var skitsnyggt med brunt hår, du passar skitbra i rött verkligen, men du hade ju haft det så länge ändå"

Jag kollade på James som pratade och nickade på mitt huvud.

"Tack, håller med dig faktisk" svarade jag och han nickade tillbaka.

Jag hade bara gått i samma klass som James i ett år. Vi började i samma klass när vi båda började musik på gymnasiet.

Vi båda var dem där personerna som alltid satt i mitten av alla människor som stod runt om en.

Man liksom var centrum utan att man bad om det.

"Vi går in om fem, ska vi hämta våra grejer?" frågade Fiona och jag nickade.

Vi gick till våra skåp som var bredvid varandra. Vi tog båda ut våra grejer och gick sen till våran lektion.

 

"Ska vi dra till stan?" frågade jag och kollade på Fiona som nickade.

"Ja, kan vi typ fika eller något, är jätte sugen på det"

Jag nickade tillbaka och vi satte oss i min bil.

 

20.00
"Vad gör du?" 

Jag la mig ner på min säng och tog en slinga av mitt hår och rullade den runt mitt pekfinger. 

"Har precis kommit hem från jobbet, vad gör du då?" svarade Ashton och jag log samtidigt som jag ville gråta. 

Han var så mycket längre bort än vad jag tänkte på, och det gjorde så sjukt ont att behöva vänta så himla länge innan jag fick träffa honom igen. 

"Jag gör ingenting" svarade jag och tog ett andetag.

Jag ville bara kunna känna hans doft när jag tog ett andetag, men han var så långt borta.

Utan att jag märkte rann en tår ner för min kind. Jag blundade och svalde sakta.

Jag svalde hårt men kunde inte svara. Jag ville inte att han skulle höra att jag grät.

Jag torkade bort tårarna som bara fortsatte rinna och tog ett darrigt andetag.

"Ja" svarade jag och tog ett djupt andetag.

"Men det är så jobbigt. Jag vill inte att du ska vara så långt borta, jag vill bara kunna krama om dig och ha dig bredvid mig och få känna din doft. Jag saknar dig så mycket"

Min röst var darrig och jag blundade hårt.

"Jag saknar dig så mycket Ashton"

 

Jag la mobilen bredvid mig på skrivbordet och gick fram till min spegel.

Min maskara hade runnit och lämnat långa svarta sträck efter sig. Precis som jag skulle ta bort det öppnades dörren till mitt rum och Adam kom in.

"Har du gråtit?" frågade han, för att sen stänga dörren och komma fram till mig.

Jag nickade och kände hur tårarna klumpade sig i halsen igen.

"Vad har hänt?" frågade han och jag kände hur tårarna började rinna igen.

"Jag saknar honom så mycket" svarade jag och Adam drog in mig i sin famn. Jag la mitt huvud mot hans axel och lät tårarna rinna.

"Jag förstår det"

"Det är så himla jobbigt" sa jag och stängde mina ögon.

"Klart det är, men det kommer bli bättre"

"Lovar du?"

Jag släppte honom och kollade honom i ögonen.

"Jag lovar" sa han och nickade.
"Jag och några kompisar ska till stan en stund och äta pizza eller något, tänkte bara fråga om du ville hänga med?"

Jag torkade bort mina tårar och kollade ner i golvet.

"Jag vet inte, jag kanske.."

"Kom igen, det är bra för dig att komma ut och tänka lite på annat"

Jag nickade lite och kollade mot Adam.

"Okej, jag hänger med" sa jag och Adam nickade.

"Torka bort sminket och säg till mig när du är färdig"

Han kramade om mig igen, kysste min panna och gick ut från mitt rum.

Jag kunde inte riktigt förklara Adam. Han var helt underbar. Han var precis som en bror, men fortfarande som en riktigt bra kompis. Helt ärligt kändes det som att vi hade känt varandra hela livet.

Jag kollade mig i spegeln igen och suckade. Nästan all foundation var borta, och maskaran var helt utkletad.

Jag gick in till badrummet och tvättade bort sminket, för att sen lägga på ett nytt lager.

Jag bytte ifrån mina mjukiskläder till ett par jeans, en tröja och en skjorta och satte sen upp mitt hår i en knut. 

När jag knackade på dörren till Adams rum satt han och pratade i telefon. 

"Ja, vi drar nu, ja, okej bra, hej då"

Adam la på när han hade pratat klart och log mot mig.

"Klar?"

Jag nickade och vi gick ner för trappan.

"Vi drar ut en stund" sa Adam högt och jag drog på mig mina vita converse.

"Vilka?" ropade min mamma tillbaka.

"Jag och Abi" ropade Adam igen och vi gick ut innan mamma hade svarat.

 

Jag och Adam tog hans bil till stan och mötte upp två av hans kompisar. Jordan och Tyler hette dem.

Hela kvällen försökte jag tänka på annat. Jag försökte tänka att allting skulle bli bättre, att tiden skulle gå snabbt sen skulle jag få träffa Ashton igen. Men det gick inte. Jag kunde inte få bort honom från mina tankar.

Allting jag ville var att ha honom där, hos mig.

"Abi, är du okej?"

Jag ryckte till och kollade på Adam som pratade med mig.

"Ja, ja det är jag" sa jag och log lite.

"Du har inte rört din pizza" sa han sakta och jag kollade ner på tallriken där min pizza låg helt orörd.

"Jag är inte hungrig" sa jag och han kollade oroligt på mig.

"Jag åt innan med mamma" sa jag bara och han suckade och nickade sen.

 

"Ska ni med hem till oss?" frågade Adam och kollade på Jordan och Tyler som nickade.

"Visst"

Vi åkte hem till oss och parkerade bilen.

"Hej" sa jag när jag kom in, men ingen svarade.

"Vart är mamma och Nate?" frågade jag och kollade på Adam som ryckte på axlarna.

"Jo, det var nog idag dem skulle iväg till några av mina släktingar tror jag, har inte din mamma berättat det för dig?"

Jag skakade på huvudet och suckade. Jag förstod faktiskt att hon hade glömt bort att berätta, hon hade så mycket på hjärnan att hon knappt kom ihåg vart vi bodde.

Jag gick upp för trappan till mitt rum och drog av mig mina skor. Jag bytte sen om till ett par mjukisbyxor och ett linne, släppte ut mitt hår och gick ner för trappan igen.

Jag öppnade kylskåpet och tog ut en läsk, för att sen ta med mig en påse godis som stod i köket och gå in i vardagsrummet. Jag la mig ner på soffan och slog på tv:n. När jag insåg att det inte fanns något bra att kolla på satte jag på en film. Jag låg där en stund innan Adam och hans kompisar kom in i vardagsrummet.

"Vad kollar du?" frågade han och lyfte upp mina ben för att sätta sig på soffan och lägga dem i hans knä.

Jordan och Tyler satte sig i den andra soffan.

"Jag vet inte, något mamma kollat på" svarade jag och tog en godis ur påsen.

"Vad är det?" frågade han och tog påsen som låg på min mage, för att sen ta en godis och lägga tillbaks den. 

Vi låg en stund och pratade innan min mobil ringde. 

"Hallå?" svarade jag och ställde godispåsen på bordet. 

"Vad gör du?" frågade Fiona. 

"Kollar film"

"Kom till mig" sa hon sen och jag kollade klockan. 22.30. Jag visste att det skulle gå en buss till henne om en halvtimma.

"Okej, tar bussen som går elva" svarade jag och jag hörde att Fiona blev glad.

"Okej, vi ses snart, puss"

Jag la ner mobilen och kollade på tv:n.

"Vem var det?" frågade Adam och jag kollade mot honom.

"Varför bryr du dig?" skojade jag och han kastade en godis på mig. 

"Fiona" sa jag och skrattade. 

Jag reste mig sen och gick upp till mitt rum. Jag drog på mig en jacka och ett par converse.