Fredag 
Jag hade funderat på om jag skulle på festen hela veckan. En del av mig ville inte för det kändes så konstigt att jag gått på skolan i fyra veckor och så helt plötsligt var jag bjuden på en fest. Och jag kände knappt några, så det kändes konstigare att gå på den då. Och hela det här fick mig att tänka tillbaka på Sverige, och alla Johans fester där jag inte heller kände några, men som jag gick på en då, för det var ju Johan. Helt ärligt var det ingen skillnad på festerna, men av någon anledning kändes det som det var det. Som att jag inte alls var bjuden. 
Mina tankar avbröts av att Jacob slog handen hårt i skåpet bredvid mig och fick mig att hoppa till. 
"What's up?" skrattade han och jag log. 
"I'm so conflicted" svarade jag och han höjde på ögonbrynen. 
"Yeah? why?" 
"I don't know if I wanna go or not" svarade jag ärligt och han skrattade. 
"I thought we had already talked about this, of course you're going" 
Jag höjde lite på ögonbrynen och tog sen ut min väska för att stänga skåpet. 
"I don't know" fortsatte jag och han började gå bredvid mig genom hallen. 
"Stop now, I'm picking you up at seven and we're going to have an awesome time" envisades han och öppnade dörren ut från skolan. 
"Are you sure?" frågade jag och han nickade. 
"Of course, be ready at seven" sa han och gav mig en snabb kram innan han sen försvann åt andra hållet bort mot footballsplanen. 
Jag bara skakade roat på huvudet och gick bort mot busshållplatsen. 
 
Direkt när jag kom hem gick jag in i duschen. Även fast jag hade varit obeslutsam så var jag ändå riktigt taggad över festen. Och det kändes bra att slippa sitta hemma hela helgen som jag gjort helgen innan. Det var ju inte så att jag hade tänkt att jag skulle börja umgås med folk direkt när jag kom hit, men det kändes bra att det gått snabbt ändå.
Efter jag hade duschat gick jag ner och hjälpte mamma med maten, dels för att jag behövde ta slut på lite tid och för att jag ville att det skulle gå snabbare. 
När vi hade ätit stod jag länge och sminkade mig, försökte göra det snyggt men inte för mycket, sen gjorde jag några diskreta lockar i mitt långa blonda hår. 
Jag ville klä mig snyggt till festen, men inte så det blev för mycket. Jag visste ju inte hur de brukade vara på fester här. Så jag bestämde mig för att ta på mig ett vitt linne och ett par svarta jeans med lite halsband och snygga örhängen. 
"Vad gör du?" hörde jag Clara säga från andra sidan dörren och knackade lite lätt innan hon sen öppnade den. 
"Fixar mig" svarade jag och kletade på lite läppstift på läpparna. 
"Vart ska du?" frågade hon och satte sig på min säng. 
"Jag ska på en fest" svarade jag bara och vände mig mot henne. 
"Vilken fest?" frågade hon och jag himlade med ögonen åt alla hennes frågor. 
"Jag vet inte" 
"Är det den alla har snackat om hela veckan?" frågade hon sen och jag nickade och kollade mig i spegeln igen. 
"Caroline sa att han brukar ha fest i början av varje termin, och att han bara bjuder de populära" sa Clara och rullade ytligt på sina ögon. 
"Det är därför jag får gå" skämtade jag och hon kastade en kudde på mig. 
Jag kollade på henne en stund och suckade. Clara var bara ett år yngre än mig, och hon brukade gå på fester ganska ofta med sina kompisar. Clara var bara ett år yngre än mig men det kändes fortfarande som att hon bara var tre. Jag visste att även om hon inte skulle erkänna det hade hon väldigt gärna gått på denna festen. 
"Jag kan gå på festen idag och kolla om det är värt det, och nästa gång jag blir bjuden på en fest får du också hänga med" sa jag och hon höjde glatt på ögonbrynen. 
"Säkert?" 
"Säkert" svarade jag och gav henne en kram, precis som min telefon pep till. Självklart var det Jacob. 
 
'I'm outside ;)' 
 
Jag log lite för mig själv och drog på mig min skinnjacka. 
"Jag måste gå nu" sa jag och skyndade mig ner för trappan. Efter att jag hade dragit på mig mina skor kollade jag mig i spegeln en sista gång. Fixade håret och la på ett till lager läppstift. 
"Jag går nu" sa jag högt. 
"Lova att höra av dig om du inte får skjuts hem" svarade mamma från vardagsrummet. 
"Jag lovar" 
Jag stängde dörren och hoppade in i bilen. Det var inte Jacob som körde, utan en kille som, precis som Jacob, hade blåa ögon och brunt hår. Han såg ut att vara iallafall tre år äldre. Jag hade utan tvekan sagt att de var syskon. 
"Hi" sa jag och tog på mig bältet. 
"Hey, this is my brother, Sam" sa Jacob och gav mig ett leende. Sam gav mig ett leende genom backspegeln och jag log tillbaka. Självklart körde inte Jacob eftersom att han skulle dricka.
Både mina och Sarahs föräldrar var väldigt snälla och visste att vi var på fester och drack, de visste vad vi gjorde och lät oss göra det. De hade lärt sig lita på oss, eftersom att vi inte gjort något för att tänja på deras gränser. Därför lät mamma mig gå på fest. Hon visste att jag skulle dricka och det var därför hon visste att jag skulle ringa om jag inte fixade någon skjuts hem, för jag visste att hon var okej med det. 
"Give me a call later" sa Sam och Jacob nickade. 
"I will. See you later" 
Sen stängde han bildörren, och någon sekund efter gjorde jag detsamma. 
Festen hade redan börjat. Man kunde höra musiken enda ut till uppfarten till hans hus. 
"Wanna go inside?" frågade Jacob med ett skratt efter att jag stått en stund och kollat på huset. 
"Yeah, of course" svarade jag och vi gick fram till ytterdörren. 
När Jacob bara öppnade dörren och gick in gav det mig extrema flashbacks till Johan. Det kändes precis som det gjorde på festerna hos Johan, fast allt var lite galnare här. Musiken var högre, människorna var mer och allting var bara lite sådär extra mycket jämfört med hos Johan. Men Johans fester var ändå Johans fester. Det var alltid något speciellt med Johans fester, även innan vi blev tillsammans. 
Mina tankar drogs tillbaka till verkligheten när Jacob drog lite i min arm. 
"You gonna take off your jacket or what?" sa han högt över musiken och jag nickade. 
När jackan var av gick vi direkt in i köket. 
Jacob hade lovat mig att om jag kom på festen skulle han fixa dricka, och det hade han också. 
Han fixade drinkar åt oss och vi tog glasen till vardagsrummet där största delen av festen höll hus. 
"Hey bro" sa en blond kille och kramade Jacob. 
"Hey man" svarade Jacob. "I brought a friend" fortsatte han sen och pekade på mig. Killen kollade på mig och nickade med ett leende. 
"Your friends are my friends, man" svarade han och skakade min hand lite lätt. "Tyler" 
"Sofie" svarade jag. Egentligen gapade vi för att kunna höra varandra över musiken, fast att man inte gjorde det ändå och fick gissa vad den andra sa. 
"Have fun" sa han och sötte sitt glas mot mitt i en skål. 
"Thanks" skrattade jag och tog en klunk av drinken precis som han. 
 
Tre timmar senare, och ganska mycket fullare, stod jag mitt i klumpen av folk på dansgolvet. Någonstans bland folket hade jag tappat bort Jacob och hans vänner. Jag blev bjuden på drinkar vart jag än gick, och i ögonblicket glömde jag av att jag inte kände någon där. Jag hoppade runt på golvet till musiken en stund, tills det kändes som att jag skulle spy. Då skyndade jag mig ut från folkmassan och tog några andetag, sen gick jag ut för att få lite luft. 
Utanför stötte jag på James. Han stod tillsammans med tre andra killar. Två av dem kände jag igen, det var Cole och David. Den tredje visste jag inte vem det var, men jag kanske hade sett honom i skolan. Han hade gröna ögon. Eller blåa, det var väldigt svårt att säga. Hans hår var kort och såg ljust ut. Jag var osäker på om det var blont eller om det var ljusbrunt. 
"Having fun?" frågade James och jag nickade men sa ingenting. "Want one?" frågade han och höll fram ett cigarettpaket. 
"Sure" sa jag utan tvekan och tog ut en ur paketet. "Thanks" sa jag sen när jag hade tänt den och han log mot mig. 
"No problem" 
Vi stod där en stund och rökte, men ingen sa någonting. 
"So, have you just moved here?" hörde jag sen en röst säga. Det var den okända killen. 
Jag tog ett bloss på min cigg och nickade. 
"Yeah, five weeks ago" svarade jag och det var hans tur att nicka. 
"Ryan, by the way" sa han sen och jag nickade. 
"Sofie" svarade jag och han nickade. 
Sen blev det tyst igen, tills James började prata. 
"Anyone who knows where Jacob is?" frågade han och jag skakade på huvudet. 
"I'm gonna find him" sa han och släckte sin cigg och gick in igen. Sen gick David och Cole och lämnade mig och Ryan själva. Vanligtvis hade jag tyckt att det var pinsamt, men alkoholen hade tagit över min kropp för mycket för att jag skulle bry mig. Vi var tysta båda två, men han kollade på mig väldigt mycket. Jag kollade nog på han minst lika mycket. 
"You wanna take a walk?" frågade han efter en stund, när han släckt sin cigg och kollat på mig en stund. 
Hade jag varit nykter hade jag varit osäker, inte vetat om jag skulle hängt med eftersom jag inte kände honom. 
Men jag var inte nykter, och därför funderade jag inte ens, utan sa direkt ja och vi började gå. Jag hade ingen aning om vart vi gick, jag hade aldrig varit där förut, men jag följde efter Ryan och vi gick som att vi visste precis vart vi skulle. Vi var båda tysta och kollade ner i marken. Jag började bli kall och tänkte på jackan som jag lämnat hos Tyler. Det var slutet av sommaren och sensommarvärmen hängde kvar i luften. Det var säkert 20 grader ute även fast klockan hade hunnit bli halv elva och solen hade gått ner för längesen. Jag tog ett djupt andetag och sprakade undan en sten framför mig. Varför vi var ute och gick hade jag ingen aning om. Vi kände inte varandra alls. Men ändå gick vi där längs gatan tillsammans. 
"Where are you from?" frågade Ryan sen och sneglade lite på mig. 
"Sweden" sa jag och han nickade lite. 
"Why did you move?" 
"My dad got a job here" svarade jag. Jag hade aldrig trott att jag skulle behöva svara på den frågan så mycket som jag faktiskt gjorde.
Plötsligt ringde min mobil och bröt tystnaden och konversationen som ändå hade kommit till ett slut. 
Jag tog upp mobilen och kollade på Jacobs namn som prydde skärmen. 
"It's Jacob" sa jag och kollade på Ryan som ryckte på axlarna i en gest att det var okej att svara. 
"Hi" sa jag och stannade upp. Ryan stannade någon meter framför mig. Han tog upp sitt cigarettpaket och tände en cigg. 
"Hi, are you still at the party?" frågade han och jag kollade bort mot huset som konstigt nog bara var hundra meter bort, fast att det känts som att jag och Ryan gått i evigheter. 
"Yeah, why?" 
"Okay, I'm really really sorry but I'm already home. My phone died and there was a family crisis so I didn't have any time to find you" började han och jag höjde chockat på ögonbrynen. 
"Okay?" 
"I am so so sorry Sofie, do you have any way to get home?" frågade han sen. 
"It's fine Jacob, I have that covered" 
"I really am sorry Sofie" fortsatte han och jag skrattade lite. Man kunde höra på honom att han inte alls hade druckit mycket, jämfört med mig iallafall. 
"It's okay Jacob, no need to worry" 
"Thanks, seriously. I can make it up to you tomorrow and buy you a pizza" 
"I'd love that, I'll call you tomorrow" 
Vi sa hej då och la sedan på. 
"I think I want to go back" sa jag och Ryan nickade innan vi sen vände oss om och gick tillbaka. 
"What did he say?" frågade han och jag la armarna om mig själv.
"He's already home" svarade jag och Ryan nickade. 
"Yeah?" 
Han kollade på mig som att jag skulle fortsätta. 
"He was just gonna drive me home, no big deal" svarade jag med ett leende. 
"I can give you a ride if you want" sa Ryan och jag skakade på huvudet. 
"You really don't need to, I'll figure something out" svarade jag med ett tacksamt leende och Ryan skakade på sitt huvud. 
"No really, it's nothing" insisterade han och jag skrattade. 
"Haven't you been drinking?" frågade jag och han skakade på huvudet. 
"Well if you insist, I can pay for gas or something" sa jag efter något ögonblicks övervägande. 
"No, it's fine" fortsatte han och jag log. 
 
En stund senare satt jag i Ryans bil. Han kollade på vägen och jag kollade på honom. 
"So, where do you live?" frågade han och jag log lite. 
"Just take the next right then you keep driving until you come to another turn, then take left" svarade jag och han nickade lite. 
"Which house?" frågade han när han svängde in på min gata. 
"The white one right over there" sa jag och pekade på mitt hus. Han nickade och svängde in på uppfarten. 
"Thanks for the ride" tackade jag och knäppte loss bältet. 
"No problem, I'll see you at school?" sa han, halvt påstående och halvt frågande, som att han inte riktigt var säker. 
"I guess so" svarade jag bara med ett leende, eftersom att jag var lika osäker som han. 
"Thanks again" sa jag med ett skratt och öppnade bildörren. 
"Bye" sa han och jag stängde bildörren och kollade efter hans bil när han körde iväg igen. 
Jag log lite och låste upp ytterdörren till huset. Det var mörkt och det enda som hördes var svaga röster från tv:n som stod på i vardagsrummet. 
Jag tog av mina skor och min jacka och ställde mig i dörröppningen till vardagsrummet där Clara och Mattias satt. 
"Hej" sa Clara och log mot mig. 
"Hej" svarade jag och log tillbaka. Sen gick jag upp för trappan och slängde mig på min säng. 
Även fast att Jacob lämnat mig och jag fått skjuts hem av en total främling så hade kvällen varit väldigt bra och jag hade haft väldigt roligt. Människorna här var inte så dåliga ändå. 
 
Två veckor senare 
Fredag 
Jag tog min bricka med mat och började gå mot bordet där Jacob, James, Cole, Ryan och en tjej Emma satt. 
Efter några veckor hade jag insett att kompisgruppen jag höll på att bli en del av bestod av Jacob, James, Ryan, Emma, Cole, David, och Chas som var en av Ryans kompisar. Vanligtvis hängde de med resten av football laget, men det var denna kompisgruppen som alltid hängde med varandra. 
Det kändes ganska konstigt att det var så himla mycket mer uppdelat där, jämfört med i Sverige, men samtidigt var det skönt eftersom att man fick en större umgängeskrets. Jag hade lärt mig efter ett tag att detta var den "populära" gruppen i skolan. Jag tyckte att det var så himla onödigt att rankas och så, men samtidigt var det självklart lite roligt att vara en del av de som är med om mest. Det lät ganska ytligt att tänka på det på det sättet, men hur mycket hade det inte sugigt att komma till en ny skola utan att få några vänner alls? Sen brydde jag mig inte om hur populära man var, bara man hade vänner runt sig som man kunde lita på. 
"Hi" sa jag och ställde ner min bricka mellan Jacob och Ryan. Båda två flyttade lite på sig för att ge mig mer plats, och jag log mot dem. 
"So what's up?" frågade jag när jag satt mig ner och kollade runt på alla vid bordet. 
"We're just talking about hanging out tonight" svarade Emma och log mot mig. 
"Sounds fun" sa jag och drack lite av läsken jag hade köpt. 
"I'm down for a movie night and maybe pizza" sa Jacob och alla vid bordet instämde. 
"That would be dope" sa Emma skämtsamt och vi skrattade lite. 
"At who's house?" frågade jag och kollade runt på de andra, som också kollade på varandra. 
"My parents are home" sa Cole och jag nickade. 
"Yeah, mine too" 
"Alright, my parents are gone for the whole weekend, they're leaving this afternoon" sa Ryan och skrattade lite. 
Tillslut var det bestämt. Vi skulle träffas hos Ryan någon gång runt sex eller sju, och sen skulle vi beställa pizza och köpa godis. Kändes som det skulle bli en toppenkväll. 
blogg, novell,

Kommentera

Publiceras ej