Vägen till bussen kändes inte alls lång, men det enda jag kunde tänka på när jag gick där helt själv var Ashton.
Jag kunde verkligen inte sluta tänka på honom, och det gjorde så himla ont. Jag saknade honom så otroligt mycket.
Jag kände hur tårarna började bränna bakom min ögonlock och jag svalde hårt.
Nej, jag fick inte börja gråta nu.
Han är inte död, du kommer att få träffa honom igen, bara några månader kvar, du klarar detta!
Jag försökte peppa mig själv och suckade. Hur skulle jag klara mig?
 
"Hej" sa jag högt när jag kom hem till Fiona.
"Hej" sa hon och kom ut från köket.
"Hur är det babe?" frågade hon och jag suckade.
"Jag kan inte sluta tänka på Ashton och det är jätte jobbigt" sa jag med en gång och Fiona log snett och kramade om mig.
"Jag vet att vi kommer träffas igen, men det känns verkligen inte så. Vi pratar varje dag och vi skriver hela tiden, men han är så långt borta" fortsatte jag och kände hur en tår rann ner för min kind"
"Älskling, jag tror dig, det måste vara jätte jobbigt, och jag kan inte lova att du kommer sluta känna så, men när ni väl träffas igen vet jag att allting kommer kännas bättre och du kommer känna dig dum som trodde att ni inte skulle göra det"
Jag kollade på Fiona ett tag, innan jag sen kramade om henne hårt.
"Jag älskar dig så jävla mycket, vet du det"
"Jag älskar dig med" skrattade hon och jag log.
"Förlåt att jag bara tjatar om Ashton när du och jag ska ha tid med varandra"
Jag torkade bort tårarna under mina ögon och svalde klumpen i min hals.
"Var inte fånig, det är skitsvårt att vara så långt ifrån varandra efter att ha varit med varandra så länge, du behöver prata om honom" sa Fiona och hela mitt hjärta värmdes. "Men inte hela tiden för jag gillar inte att se dig gråta"
Jag log och kramade om henne igen.
"Du är underbar"
 
Efter att vi ätit pizza och köpt godis och läsk satte vi på en film i Fionas vardagsrum.
Vi satt och pratade en stund, kollade lite på filmen, åt godis, gjorde absolut ingenting.
Det var vad jag älskade med att vara med Fiona, vi behöver liksom inte göra någonting, det behöver inte vara så komplicerat. Det enda vi behöver är att vara bredvid varandra.
mina tankar flög tillbaka till verkligheten när jag såg något röra sig i min ögonvrå.
Jag vågade inte kolla, men jag såg i min ögonvrå att någon stod i dörröppningen till vardagsrummet där vi satt.
Jag ryckte till med ett högt ljud från min mun och flög upp ur soffan.
Fiona spillde ut sitt glas med läsk över hela sig och golvet för att hon blev rädd av min reaktion.
"Vad är det?!" frågade hon högt och jag släppte handen för min mun och andades ut.
Framför mig i dörröppningen stod bara Fionas bror.
Han kollade med stora ögon på mig och skrattade lite retsamt.
"Förhelvete Sebastian, så får du fan inte göra" suckade jag och drog en hand över mitt ansikte.
Fiona kollade frågande på Sebastian, sen på mig och sen tillbaka på Sebastian.
"Jag gjorde ingenting" försvarade Sebastian sig och ryckte på axlarna.
"Han bara kom hit och sa ingenting och bara stod där och kollade och jag blev skiträdd" sa jag och Fiona skrattade och skakade på huvudet tillsammans med Sebastian.
"Jag ska ta en dusch och byta kläder så ni får torka upp på golvet" sa Fiona efter en stunds tystnad och gick sen iväg för att ta en dusch. Jag och Sebastian gick in i köket för att hämta papper och torka upp i vardagsrummet. 
 
17 december
13.30
Äntligen. Sista dagen avklarad och äntligen jullov. Äntligen. Fan vad jag hade längtat efter detta.
Jag stängde snabbt igen mitt skåp och hann inte ens dra på mig min jacka innan jag hade sprungit ut från skolan. Med min halsduk bara hängande runt min nacke, min jacka bara på ena armen och väskan hårt i min hand öppnade jag dörren ut från värmen till den snötäckta kylan. Min blick mötte hans på ett ögonblick och jag sprang fram till honom snabbare än vad han hann reagera och han tog ett steg bakåt med ett skratt. 
"Hej på dig med"
Gud, jag hade verkligen saknat Ashtons röst.
Jag bara pressade mina läppar mot hans och försökte hålla kvar mössan på mitt huvud i processen.
Jag släppte min väska och jacka på marken och Ashton lyfte upp mig. Jag lindade mina ben runt hans midja och han snurrade runt oss några gånger, men vi släppte inte våra läppar från varandra en enda gång.
Först när han satte ner mig igen drog jag mig bort från honom och han skrattade åt hur jag såg ut.
Där stod jag med armarna i kors, i bara mina jeans och min tröja och frös som bara den.
Jag drog snabbt upp min jacka från den snötäckta marken, borstade av snön och drog på mig den.
Jag drog sen min halsduk flera gånger runt halsen och tog upp min väska.
 
 
 "Nej vad söt" sa Ashton och skrattade.
Jag drog upp knäna mot hakan och la mina händer över ansiktet. Jag lovar att jag helt säkert var lika röd som en tomat.
Som alla mammor alltid ska göra så fort dem träffar ens kille är att skämma ut en.
Just då satt vi i soffan i vardagsrummet med en hel låda full med gamla bilder på mig. Mamma var bara tvungen att visa Ashton alla bilder som det fanns på mig från när jag var liten. Och jag kunde inte göra något åt det.
Jag hade verkligen varit den pinsammaste ungen.
 
Två timmar senare satt jag och Ashton i mitt rum och bara pratade med varandra.
"Det är verkligen kallt här" sa Ashton och skrattade.
"Jo jag vet" svarade jag och log mot honom.
Vi blev avbrutna av en knack på dörren.
"Kom in" sa jag högt och mamma öppnade dörren.
"Vi åker nu" sa hon och log mot mig. Jag nickade och reste mig upp för att sen hänga med henne ner för trappan och säga hej då.
Hon, Nathan, Adam, Kyle och Matt skulle till min mormor och morfar under jullovet och fira jul med dem.
Jag hade valt att inte hänga med i och med att Ashton skulle vara här. Visst kändes det lite konstigt eftersom att jag aldrig hade firat jul utan mamma förr, men jag och Ashton skulle hem till pappa istället.
Matt hade egentligen inte velat följa med mamma, men han hade inget val.
"Varför måste jag hänga med om inte Abi behöver det?" hade han klagat och mamma hade suckat.
"För att jag säger det" hade hon svarat.
Matt hade blivit skitsur, men klagade inte mer. Jag visste att han faktiskt ville hänga med dem. Han behövde en bra vändning efter att han och Jen hade gjort slut. Det visste han med.
Det skulle bara vara jag, Ashton och Chris hemma. Men Chris spenderade den mesta av sin tid hos sin tjej så han var knappt hemma.
"Kommer ni klara er nu då?" frågade mamma och jag skrattade.
"Mamma" sa jag bara och kollade menande på henne.
Jag hade varit ensam hemma otroligt många gånger, och hon visste att jag klarade av det. Plus att vi hade pappa bara tio minuter bort.
"Okej okej, ha det bra, vi är bara ett telefonsamtal borta, okej?"
"Ja mamma, jag vet"
Jag kramade henne och pussade henne på kinden.
"Ha det bra och var försiktiga"
"Ni med, okej. Hej då, jag älskar dig"
"Vart ska dem?" frågade Ashton när dem hade gått.
"Till min mormor" svarade jag och Ashton nickade.
 
Jag vaknade nästa morgon ensam i min säng.
Jag satte mig upp och kollade runt i rummet men Ashton var inte inom synhåll. Jag reste mig upp och drog på mig ett par shorts till linnet jag hade sovit i. Jag gick ner för trappan och kikade in i köket men Ashton var inte där, jag kollade badrummet men han var inte där heller. Jag gick sen in i vardagsrummet och såg honom stå på baksidan och rökte. Han hade telefonen mot sitt öra så jag antog att han pratade i telefon.
Jag gick in i köket och tog fram frukost.
 
"Vad ska vi göra?" frågade jag och Ashton ryckte på axlarna.
"Vi kanske kan gå till stan och så, London är jättefint på vintern" föreslog jag och Ashton nickade med ett leende.
Jag ska bara gå upp och sminka mig och så" sa jag sen och kysste Ashton. Jag gick sen upp för trappan till mitt rum.
Jag gick in till badrummet, sminkade mig, plattade mitt hår och gick sen till min garderob och bytte kläder.
Jag tog på mig ett par ljusa jeans, en tröja och ett par skor.
Jag tog sen min väska och gick ner för trappan igen till vardagsrummet där Ashton fortfarande satt. 
"Är du klar älskling?" frågade jag och drog en hand igenom hans hår. 
Han nickade och log mot mig. När han reste sig upp drog han mig emot sig och tryckte sina läppar mot mina.
Jag kände hur mina läppar drogs uppåt i ett leende och jag var tvungen att dra bort min mun ifrån Ashtons.
"Kom nu" sa jag och skrattade medans jag tog bilnycklarna och drog på mig min jacka.
 
1 vecka senare, 23 december
13.00
"Jag ska till stan snabbt och köpa några sista julklappar, ska du med?" frågade jag Ashton som satt på sängen i mitt rum med min dator.
"Nej, jag har lite och fixa, men ha så roligt" svarade han och kollade upp från datorn.
"Okej" svarade jag och gick fram till sängen, lutade mig över den och placera mina läppar mot Ashtons.
"Vi ses sen" sa jag men precis som jag skulle gå ut ifrån rummet stannade Ashton mig.
"Kan vi inte dra ut någonstans och äta ikväll?"
Jag kollade på honom och log.
"Klart vi kan" svarade jag och gick sen ner för trappan.
 
På stan mötte jag Fiona och vi bestämde oss för att ta en fika.
"Vad gör Ashton?" frågade Fiona och jag ryckte lite på axlarna.
"Jag är inte riktigt säker, han stannade hemma" svarade jag och Fiona nickade.
"Nej!" utbrast sen Fiona och kollade ner i bordet på kafeet där vi satt.
"Vad?" frågade jag och vände på huvudet.
Borta vid kassan såg jag Patrick och någon tjej stå. Min mun drogs ihop och jag kollade fram igen.
Jag rös till och suckade.
"Usch, men strunta i honom" sa jag och Fiona blundade snabbt.
"Försent, han såg mig" viskade hon och precis då gick dem förbi.
"Hej" sa Patrick svagt. Fiona svarade inte utan kollade bara ut genom fönstret bredvid oss.
"Hej Patrick" svarade jag istället sakta och gav Patrick en dryg blick. Han fortsatte sen till ett bord lite längre bort.
"Du ska inte ens bry dig om honom, okej? han är inte värd något mer av dig. Kom ihåg det"
Fiona nickade och log lite snett mot mig.
 
"Hej" sa jag högt när jag kom hem, men fick inte något svar.
Jag drog av mig min jacka och gick sen in i köket där det låg en lapp på bordet.
 
"Är ute ett tag,
kommer tillbaka vid 19,
var klar då. Älskar dig"

Jag log för mig själv när jag la ner lappen på bordet igen. Vad hade han nu för sig?
Jag gick upp för trappan till mitt rum och kollade mig i spegeln. Jag drog ut toffsen som satt i mitt hår och kollade mig i spegeln en stund. Jag gick sen fram till garderoben och kollade runt lite. Vad skulle jag ha på mig? Jag ville ändå ha på mig något fint, men det var ju så himla kallt ute. Tillslut valde jag ett linne och ett par mörja byxor.
Jag tog lång tid på mig med sminket så att det skulle bli bra, och när jag var klar lockade jag mitt hår. Jag tog på mig ett halsband, ett par varma klackar och en kofta. Tillslut var jag färdig och kollade mig i spegeln. Jag hade precis dragit en hand genom håret när ytterdörren öppnades. Jag kollade klockan och den var fem i sju.
Redan?
Jag tog min mobil och sprang ned för trappan där Ashton precis hade kommit in och stod i hallen. 
"Hej" sa jag och gav honom en kyss.
"Hej" svarade han och log mot mig.
"Ska vi åka?" frågade han sen och jag nickade ivrigt på huvudet.
 
När jag vaknade nästa morgon var klockan knappt sju.
Jag log brett för mig själv och vände mig om i sängen för att kolla på Ashton som fortfarande låg och sov bredvid mig.
Mitt leende blev bredare och jag kysste honom på kinden. Jag reste mig sen upp och gick ut från mitt rum och ner för trappan till köket. Jag drack ett glas vatten och gick sen upp för trappan igen och in i mitt rum.
Jag lutade mig över Ashton och gav honom en andra kyss på kinden. Denna gången vaknade han till lite och mumlade sakta.
"Hur mycket är klockan?"
"Sju"
"Kom och sov en stund till" mumlade han igen och tog tag i mig och drog ner mig i sängen. Han drog sina armar runt mig och tryckte mig mot sin kropp. Han kysste mig mjukt på läpparna och tryckte sen sutt huvud mot min hals.
Jag trodde nästan att jag skulle svimma för att han var så söt. Jag skrattade lite lätt knöt ihop min hand med hans.
 
Jag hade nog somnat om för när jag vaknade nästa gång var klockan nio. Denna gången låg inte Ashton kvar i sängen, vilken ironi. Jag reste mig upp och drog på mig ett par mjukisshorts och en stor tshirt.
Därefter gick jag ner för trappan och in i köket. Jag hade känt lukten av mat redan från mitt rum. Anledningen var Ashton som stod och stekte pannkakor. "Godmorgon älskling" sa jag och knöt mina armar runt hans kropp.
"Godmorgon baby" svarade han och log lite.
Jag kunde knappt förstå vilken tur jag hade som hade fått en så underbar kille.
 
"Din mobil ringer älskling" hörde jag Ashton säga utanför badrumsdörren.
Jag suckade och stängde av vattnet i duschen för att höra bättre.
"Vem är det?" halvropade jag tillbaka.
"Din pappa"
"Men svara då"
Jag suckade och satte på vattnet igen. När jag var klar drog jag på mig mina underkläder, virade en handduk runt mitt hår och gick ut från badrummet till mit rum.
"Vad ville han?" frågade jag Ashton som stod vid min spegel och fixade sitt hår.
"Han frågade när vi skulle komma"
"Och vad svarade du?"
"Att vi kommer när vi är klara"
Han kollade på mig genom spegeln och jag log mot honom.
Jag drog fram kläderna jag skulle ha på mig och la dem på min säng. Efter det gick jag in till badrummet igen och sminkade mig och fixade mitt hår. Jag plattade det för jag kände inte för att göra något märkvärdigt. 
Jag gick tillbaka till mitt rum där Ashton redan hade bytt kläder. Han hade en shorta och ett par jeans. 
"Fin du är" sa jag och sträckte på så jag kunde kyssa honom. Han log och granskade min kropp som bara var klädd i bh och trosor. 
"Du med baby" sa han och flinade lite. 
Jag bara skakade roat på huvudet och drog på mig kläderna jag hade lagt på sängen. Det var ett par tights, en kjol, en tröja och ett par skor.
Jag kände på mig att detta skulle bli en bra julafton.
novell, one direction,

Kommentera

Publiceras ej